söndag 1 oktober 2017

Söndag, en dag kvar.

Då var det söndag. Jag har lyssnat på poddar, sett på tv och gjort mat. Pratade även med Jennifer i telefonen. Det var jag svett av, det krävs inte mycket. Har ätit. Det enda jag gör nu känns det som.Äter, tittar på tv och vaknar helt förvirrad och tänker "Oj,somnade jag igen?"

Hoppas på att börja äta järntabletter i morgon. Är det en blodbrist så kommer det vända ganska snart. Jag gillar snart. Så här matt och vissen är det inte roligt att vara. Något som där emot är roligt, är att lyssna på Mannheimer och Mia Skäringer! Som jag har skrattat. De har ungefär samma livssyn som en annan. Det är jävligt roligt ibland och sen blir man sjuk, eller brinner upp eller så dyker andra tråkigheter upp. Då är det inte speciellt farligt att säga att allt är skit och att man mår uselt. För när man gör det så dyker vänner och familj upp och hjälper en att få tiden att gå. Jag är glad att jag har så många runt mig. Jag är också glad över att jag är så jäddra positiv och kan sätta upp mål som kommer göra att jag blir pigg igen. Att jag (det trodde jag inte) faktisk tog lite allvarligt på detta och har faktiskt vilat.
Jag kommer också alltid kräva att någon tar kontakt med mig efter att jag lämnat prover.Oavsett om de är normala eller inte. Nu menar jag inte medicinmottagningen.Utan mer andra instanser, som jag förmodligen aldrig kommer sätta min fot hos...

När man pratar med andra om detta , så dyker det alltid upp en och annan berättelse om hur folk sökt och inte blivit trodda. En människa som gått igenom en jäddra behandling för en cancersjukdom fick gå i tre veckor med en spontanfraktur. Har man gått igenom en sådan sak, vill man nog inte tillbaka in i sjukvården i första taget. Och då söka om det var 2 eller tre gånger och inte bli lyssnad på?Och hur ont ska inte den foten ha gjort?Visst det finns säkert förklaringar på hur lätt det är att missa en sådan fraktur, men det är ju systemet som är galet!Får dessa stackars sköterskorna ett visst antal läkartider som de kan boka in folk på? Vad är kriterierna för att isåfall få en tid? Och hur ska de med säkerhet kunna göra en trygg bedömning via telefonen? Får det fan för om något går fel. Chefen verkar iallafall inte bry sig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar