onsdag 18 september 2019

Allan och kirurgiuppgiften

Som vi har målat. Man tror att man har ett litet hus tills man ska måla det. Då är det som ett slott. Man tror att man snart är klar, men då inser man att det nog är mer än vad man tror att göra. Fast vi har kämpat på så gott vi kunnat och nu är västväggen äntligen klar. Hade nog velat måla den en gång till just för att den är utsatt för så mycket sol, men det får bli nästa år.
Var högt upp med skyliften mot väggen som är ner mot skogen. Fick på grundfärg på vindskivorna men det var så gungigt och eftersom det blåste ordentligt så blev det ju inte mindre rörelser i korgen.
Man är inte så bekväm 5-6 meter upp i luften.

Stupränna sitter det nu på uthuset, det har vi pratat om länge. Nu är den där. Uthuset blir nog vårens målarprojekt. Det och en enorm altan ska det bli. När vi skulle köra upp skyliften höll den på att tippa. Den lättade fram och jag vet att jag hann tänka. "Jaha, och vad fan kostar en skylift då?För nu går väl denna sönder" Men det var bara att springa fram och hänga sig i framänden så tippade den rätt igen. Sen satt vi bägge två på den för att det inte skulle hända igen.

Grannen kom och hämtade den med traktorn och såg ut att använde den ordentligt innan han sedan lyxigt nog körde den tillbaka. Vilken lyx!! Bra att saker blir använda när det är dyrt. Vi hann inte göra mer på söndagen eftersom vi skulle på kalas.

Det är väldigt lyxigt att vara hemma från jobbet. Jag har bakat och lagat en massa tidskrävande mat. I går serverades kålpudding. Inte lite gott! Efter maten var det bara att dra till stallet för tisdagslektionen. När jag kom dit träffade jag Kicki (ridskolechefen) som sa att hon och min ridlärare hade pratat om mig, hon frågade om jag skulle rida och sa sedan att det var bra för det fanns en ny kille på stallet som jag skulle rida. Han heter Allan.
Jag blev så jäddra nervös så jag utbrast. "Vem faAn är Allan?" Sen bad jag om ursäkt, jag blev bara så nervös. Kicki sa att det skulle gå sååå bra så!
Sen kom Christina och frågade hur det gick. Informerade då att tungan satt fast i gommen. Lite nervös med andra ord.

Han är ung, ny på ridskolan, i en ny miljö och hästar vill gärna skvätta en del med en del rörelse i kroppen, de är i regel "tittiga" när de är nya, och jag visste ju inget om honom. Är han pigg? Kommer han kliva på? Stark i munnen? Lyhörd eller döv? Kommer de andra hålla reda på sina hästar så han får vara ifred?

Men efter en kvart så sa Christina att jag såg ut att trivas när jag satt och att det såg bra ut. Hon hade rätt. Han var supertrevlig! Mycket mer "motor" än vad man är van. Man måste tala om för honom hela tiden vad han ska göra. Travar vi mot en vägg så har han inte vett på att svänga åt höger eller vänster om jag inte styr. Lite trixig att få i galopp men det får man väl öva på. Han behövde tydliga signaler i munnen och just galoppskänkeln. Men annars var han superkänslig i drivning och när han skulle gå undan för skänkel.
En trevlig häst. Hoppas han kommer trivas och kan jobba kvar.

I dag har jag en dejt med Alva. Hon vill ut och äta. Det kommer bli trevligt. Äntligen fick vi till det!

Har fått min uppgift i kirurgin bedömd. Skrev att jag gärna kompletterar eller ändrar på innehållet om det behövs. Fick till svar: "Hej Ellinor! Jag har läst och bedömt ditt arbete och jag tycker att du gjort ett bra jobb. Jag har inget att kommentera vad gäller innehållet i arbetet"

Tjoho!!! VG på den då jag skrivit utförligt och nyanserat!

fredag 13 september 2019

Fredag den 13:e

Helgen kom fort. Skolan är i gång och i går körde jag på med uppgiften om pankreatit som jag har. Tänkte att det skulle gå fort. Det gjorde det, men sen kom jag på att den här uppgiften ska någon i klassen opponera på och då vill man ju såklart ordna lite mer ordentligt.
Sen ville sambon också gå igenom den och hinta med lite tips och råd. Han tog sej nog en hel timme för att lotsa mig i referenser , meningsuppbyggnader och annat som jag tycker är så otroligt "onödigt" men vi är tvungna. Jag vill se problemet, få en diagnos, strukturera upp en omvårdnadsplan och sen gå vidare...
Det kan jag hålla på med på jobbet för där är det viktigt och väsentligt, men nu på utbildningen är det viktigt att skriva bra, dela in i vackra proportionella stycken med relevant information och en avslutande referens. Fy fn vad tråkigt.

Jobbet har jag för övrigt varit ledig från i flera dagar och kommer vara hemma tills nästa fredag. Underbart att få vara hemma och träffa dom man bor i hop med. Det har hunnits med tre (!) ridlektioner den här veckan. Det är bra för konditionen och detta fina fluff som ligger över magen. Byta ut flutffet mot muskler i stället.

I dag var vi och hämtade en skylift för att försöka oss på att måla klart det här huset.Den här gången hade jag chefen i bil så det gick i de 30km/h som är lagligt. Men jag fick musik spelad för mig och godis stoppat i munnen så jag hade det bra. Vi körde på nu i kväll ett par timmar men det kyler på snabbt så nu är vi inne och grejar i stället. Köpte en plåtlist som nu sätts på plats under dörren. Var även tvungen att köpa ett lock till ett rör som dagvattnet håller låda i så det inte ramlar ner massa löv, barr och annat. Endast 500:- riksdaler. Sen skyliften som kostar 2000:-.. Tur att man har ett jobb och att man ibland får hoppa in extra.

Undrar vad man ska hitta på i kväll? In till stan och köpa någon mat kanske? Krypa ner i soffan och knö? Ta ett vinglas och en öl? Ja vi får se.

måndag 9 september 2019

Terminstart

Jag och Johanna har varit i Skövde på närträff. Det var två väldigt intensiva dagar med föreläsningar, seminarium och grupparbeten. Det vart även trevliga luncher med de andra i klassen. Kul att ses igen. Ambulanspersonal med lärare var på plats och informerade om ambulanssjukvårdarutbildningen och lite runt de arbetar.
 Vi fick även information om kinetiken som uppstår vid en bilolycka. Trevligt. På Ähhvas födelsedag pratar vi länge runt trafikolyckor och skador som uppstår på kroppen. Det är man alldeles för insatt i.

De kom från akuten i Skövde och pratade runt hur de arbetar där och Helen hade föreläsning om pre-postop. Den var jätteintressant och man fick med en del till nästa uppgift.

På fredagen var vi och sa hej då till en liten kille vi inte ens hann säg hej till. Det gjorde så fruktansvärt ont, men de hade gjort det hela väldigt vackert. Och smärtan är inte min att bära. Stötta var min uppgift den här dagen.
I dag är det sista arbetskvällen för den här veckan om jag har tur. Har försökt byta bort söndagkväll så jag kan hänga med hem till fröken Klara på kalas. Jag ska in på en planeringsdag när jag är ledig så jag hoppas kunna byta mot den. Det är inget annat än möten, utbildningar och kurser känns det som.

En fördel med att gå till jobbet i dag är att vi ska få smörgåstårta som tack för att vi kämpat oss igenom den här sommaren med överbeläggningar och annat strul som slitit ont på personalen. Men innan ska jag förbereda frukost åt oss, fixa kaffe och njuta av det.


måndag 2 september 2019

Släktkalas

Helgen har varit hektiskt, veckan med för del delen.
Upp tidigt för gemensam frukost, katten är galen och håller låda så man inte får sova en hel natt, jobb, ridning, folk som mår bra och folk som definitivt mår mindre bra runt en.

I fredags åkte vi tåget till Eskilstuna för att hämta bilen. Som tur var så hade jag han som pillar på allt med mej. Han körde i gång färddatorn och fick information om att det var dåligt med ström i bilen. Det var himla bra för då var det bara för säljaren att rulla in bilen på verkstaden, mäta spänningen i batteriet och kom därefter ut och sa att det var bara att vi åkte till Volvo så skulle vi få ett nytt batteri.
Så där sparade man ett par tusen minst och slapp bli förbannad i vinter när det ska skjutsas och dieselvärmaren inte hade orkat värma bilen. Den går fantastiskt skönt, rätt pigg och med en del utrustning man inte varit van tidigare. Jag satt så skönt så jag trodde nästan att jag skulle somna på hemvägen. Min gamla kärra är lagad och kommer snart vara i trafik igen! Roligt! Bättre än att den blev skrot.

I Eskilstuna åkte vi direkt till farmor på fika. Där var pappa, Birgitta, faster Randi och hennes man Sune. Hej å hå här är en del av släkten! Sedan hem och i säng. Upp tidigt igen och i väg till Skillingmark på dop. Ännu en hel del släkt :)

I går regnade det ganska mycket. Upptäckte när jag skulle köra till jobbet att det läckte in vatten i bilen. Kul! Framrutan var lös på en del ställen. Men i dag har jag varit på Helmia och fått hjälp. En kille provkörde bilen och konstaterade som jag att den är "bullrig". Vi körde upp den på lyften och kollade. Askassa däck sitter det runt om och rutan var som sagt lös på sina ställen. Ringde försäljaren och pratade med honom om detta.
resultatet blev 4 nya däck samt en ny ruta i morgon klockan 11. Fördelen med att köpa på firma.