Vårdcentralen

Så hat hon ringt. Hon som är enhetschef. Påtalar att hon ringt en gång tidigare, men då svarade jag inte.Kanske svarade jag inte för att hon ringde "skyddat"? Svarar alltid, det kan vara från jobbet sa jag då. Sen kanske man kan prova ringa mer än en gång på 3 veckor??

Hon hade fått papper från patientnämnden, tyckte att jag gjort rätt som anmält detta och krävt svar. Hej och hå vad ledsen hon är och som hon beklagar och ska göra allt för att jag ska få förtroende för dem igen.Ifrågasätter hur sköterskorna kunnat bedömt och bemött så dåligt. Då slingrar hon sig lite, undrar om de ens vet vad de gjort?
Läkaren han var ju bara där över dagen, någon annan skulle ha följt upp mina provsvar. Vad heter "någon annan" då? Och varför ringde inte den mig? Finns heller inget svar, det har brustit...
Sen kommer den mest otroligt dumma och kränkande frågan..
"Men hur sjuk var du egentligen när du åkte?Du klarade ju flygresan och att vara i New York".
Då var det dags att bli arg igen. Frågade om hon googlat vad som händer när man har en campylobactinfektion.
Jo, hon visste vad som hände. Då sa jag att exakt så var det! Jag satt låst i en lägenhet hälften av tiden, när magen lugnat sig gick jag ut, jag var i New York med tron om att jag hade en inflammerad tarm, speedad på kortison och utan information från er. Jag kunde inte äta, för då rasade magen, jag drog även vad som hänt när jag och Jennifer var i Queens och i mataffären. Samt att jag lägger mig inte i första taget. Jag bad henne även kolla mina prover som var tagna nästan en vecka efter NY. Och bara försöka tänka hur de var under tiden jag var där och när jag kom hem. Det var ju bara sista två dagarna som jag kunde äta. Och sen bara att fråga en så jävla dum fråga??!
Vad skulle jag ha gjort??Köpt en flygbiljett och åkt hem? Vem hade betalat den?

Sen börjar hon berätta om vilka otroliga saker som ska hända på Verkstaden. Nu ska man inte behöva komma till en läkare för att få remiss till kurator eller sjukgymnast.
Oj, vad de skulle spara läkartider till de som behövde.
Jag tycker visserligen att det låter bra, men jag orkade inte låta bli att säga att en del nog bör få lite mer utbildning innan, och kanske en kurs i bemötande innan de tar på sig den typen av ansvar. Jag föll igenom och utsattes för fara. Vad händer med de som inte orkar strida?Orkar återkomma?
Hon frågade om jag hade några tankar på förändringar för att det ska bli bättre.
Jag anser ju att det inte är mitt jobb, utan hennes. Jag vill inte slösa mer tid och energi på detta.

Och om jag hade mer tankar och om jag kom på något som jag glömt så skulle jag höra av mig igen.
Hon sa även att anmälan jag skrivit var väldigt tydlig. Använd den då, sa jag.För jag är färdig med detta.
Men hon propsade på att jag minsann ska vara kvar som patient hos dem och frågade hur jag mådde nu. Förklarade att jag mådde jättedåligt. Om det är för att jag tömt kroppen vet jag inte. Om det är järnbristen? Synen jävlas, jag skriver konstigt, tappar ord, har en dov huvudvärk bak i skallen, glömmer saker, och är känslig för ljus...
Förklarar att jag är livrädd för att jag ev kan ha bränt ut mig därborta, att det kommer hindra mig i jobb och vardag, även att det nu börjar bli skrämmande att ha ögongmigränsattacker varje dag, dimsyn och yrsel. Hon skulle be Riho ringa. Han ringde efter en halvtimme. Vi ska sätta ut hjärtmedicinen igen och se om jag blir bättre om trycket går upp lite.Prova en vecka så får vi se. Måste fortsätta äta järn. Det var visst uselt med järn kvar i kroppen.
Ska bli skönt när detta är över. Jag vill bara ha mitt liv tillbaka. Inte sova bort det.