Januari är snart slut

Och det är jag glad för. Det är en dryg månad som för det mesta är väldigt mörk också. Fast i dag hörde jag lite fågelkvitter när jag släppte ut Frutt. Vi har haft främmande här ett par dagar och det har varit jättekul. Har även skjutsat lite på mamma och tränat på sjukgymnastiken. Fast i bland är dagarna rätt dryga. Jag vet liksom inte vad jag ska ställa till med i bland.

I morgon ska jag rida och åka till tandläkaren. Jag tror även att jag ska titta på när Hanna rider om det inte är för kallt. I går vände det igen och blev minusgrader.Sen började det snöa. Så jag fick snällt stanna hemma i går kväll, för kroppen sparkade bakut ordentligt. Himla trist, för det var avtackning av en som slutar på Vik och det var jättemånga arbetskompisar där. Känns alltid tråkigt att avboka.

Mina underbara husdjur har båda kräkts i natt...De behöver nog avmaskningsmedel. Får åka och fixa det i morgon. Tänk att de alltid ska hitta varsin matta också och spy ur sig..

Ett av hotellen i Miami har blivit avbokat. Vet inte varför, det stod bara att vi var avbokade och att hotellet inte kunde ta emot oss. Tittade lite efter nytt boende och det var inte lätt att hitta ett liknande nu så sent inpå.Det är typ bara vandrarhem eller hosta upp mer pengar för att få ett drägligt hotell.Väldigt tråkigt. Det var bokat via Booking.com
Vi var lite fundersamma på just den bokningen efter att vi såg Plus. Där hade de tagit betalt av en familj som skulle på semester i Thailand. När de kom dit så fanns inget hotell, så de fick ordna något på plats och detta gjorde så att Booking.com blev svartlistade om jag inte minns fel.

Vi får tro att det ordnar sig.Vi fick ju reda på det innan vi kom dit iallafall. Det får man väl vara glad för.

Snö

Det har gått ännu en vecka. Jag är lite trött på att vara hemma. Det går i vågor, ibland är det skönt, i bland är det skit. Jag blir rastlös och en del dagar helt förslappad..

Jag blir också arg på mig själv att jag inte tycker jag kan aktivera mig på annat sätt än med att jobba. De dagarna jag lyckas, får jag dåligt samvete och tycker att om jag orkar med att aktivera mig så borde jag väl jobba?? Fast när man är hemma för utmattning så ska man aktivera sig och ha roligt och inte tänka på jobb. Jobbet ska vara det MINST viktiga i livet. Inte helt lätt när man brinner för sitt yrke och tycker det är roligt.
Och den delen som jag fick i min utmattning är ju att jag blir hyper och inte kan lugna mig, hur trött jag än är. Då blir det svårt att göra inget. Och bara roliga saker,utan att det blir ett jävla tempo i det med.
Det är ju inte själva arbetsinsatsen som gjort mig sjuk. Det är allt annat tjafs runt om! All stress med omorganisationer, scheman som ändras, ny chef, indragningar, mindre timmar på jobbet, fler arbetsdagar, de samarbeten som måste finnas flyter inte smärtfritt. Allt måste kontrolleras och fås bekräftat.Och detta är inte sådant som är direkt vårdarbete.

Ridningen är nog viktigare än vad jag förstår. Alla jag pratar med tycker att det är bra att jag rider. När man gör det så måste man vara här och nu. Det har jag svårt för, och direkt när tanken lämnar hästen så går det dåligt på lektionen. Sen sitter jag på ett djur som aldrig är någon annanstans än här och nu, då går det inte att som ryttare inte vara det. Jag märker tyvärr de skador man får av att vara så påställd hela tiden...Man har svårt att ta in information, vart vi ska, storlek på volter, ridvägar och något så enkelt som höger och vänster. Jag blir väldigt trött på mig själv när jag inte förstår. Jag har inte tålamod på den punkten. Det måste jag...

Mia har även gjort ett bra program på sjukgymnastiken så jag tar hand om mitt reumatiska också. Så något görs iallafall.

I går var det hopptävling på stallet. Det är så roligt att se på. Riktigt många var med från ridklubben. De sista hoppade på tid, den fick jag och Anki ta. En av tjejerna som tävlade körde bettlöst. Det fungerade, men man undrar ju hur hon lärt sig rida utan bett och även hur hon lärt hästen.

Svar från Inspektionen för vård och omsorg

I dag kom beslutet ang min anmälan mot Verkstaden i ett ärende jag sökte för där.
Och jag var inte helt ute och cyklade...Det har brustit i information till mig, om smittfarlig sjukdom, anmälan enligt smittskyddslagen har fördröjts och det finns ingen dokumentation om att smittspårning påbörjats. De ställer sig kritiska till detta och anser att vården av patienten i detta avseende inte varit noggrann eller sakkunnig.

När frågan till VC kommer om jag farit illa pga av detta eller skadats, så tycker de inte att jag gjort det. Eftersom infektionen läker ut av sig själv. Jag hade inte farit illa om jag fått det information jag behövde, då hade jag stannat hemma och vilat. Hade det blivit rätt så hade jag heller inte ätit en massa kortison och blivit speedad och kutat omkring som en dåre i USA. Så där är vi inte överens. Men nu är läget som det är. Jag är hemma och försöker komma i kapp med kropp och huvud och någon gång blir man väl klar med det också. Huvudsaken är att jag fullföljde anmälan och att det blivit utredd av en tredje, rättvis part för både mig och VC. Nu är det bara att arkivera detta och glömma bort det.

Var hos läkaren i dag och han tyckte inte jag skulle tillbaka i jobb än. Utan fortsätta rehab med vila, träning och så. Jag ska vara hemma till mars. Känns som en evighet, men jag vill heller inte tillbaka för fort för att sedan få ett bakslag.

Höll på att frysa ihjäl när jag var ute förut. Det isar ända in i skelettet. Jag ska inte rida i dag. De ska hoppa så jag åker nog bara dit och tittar. Jag är noga med att jag är ute, aktiverar mig och träffar folk. Pratade med en arbetskompis i dag och för henne gick det så långt så till slut fixade hon inte att ta sig till affären...Så det tänker jag motarbeta. Men sen får man ju ligga på en nivå som inte tröttar ut en.  

Hemma

Då var vi hemma igen. Oerhört lyxigt att landa i Karlstad och ha 40 minuter hem. Grabbarna vart glada, har väckt oss hela natten på olika sätt.
Vi har haft det bra på resan. Resan dit och hem gick i ett ganska tyst flygplan, maten var ätbar och en bra bok hade jag på resan dit.
Hotellet vi bodde på heter Caserio och låg centralt i Playa del Ingles. Rummet var stort, svenska kanaler på tv, bekväm (!!) säng och utsikt över poolområdet.

Vi hade köpt till halvpension. Frukosten var bra, kvällsmaten inte så bra..Eller den kunde varit bättre om de inte lät allt som bör stå kallt stod varmt och det varma kallt... Sushi, röror, annan fisk och div annat kunde stå i 20-25 graders värme i någon timme. Och jag som nyss varit rätt dålig var ju livrädd för det mesta som blev serverat. Höll mig till sådant som jag visste att man kunde äta.
Men poolområdet och all service på hotellet var fantastisk! De fixade fram en ordentlig frukost kl 04.00 innan vi skulle åka till flyget. Det var guld värt för mig som inte ens orkar med mig själv utan kaffe på morgonen.

Detta skulle ju vara semester så därför la vi bort mobilerna och när den var med så hade jag inte ringsignalen på. Men när jag kollade den en dag så såg jag att det var ett missat samtal från någon som aldrig ringer när jag är utomlands. Förstod då att det hänt något allvarligt och så var det ju.
Även om man försökte att se realistiskt på det som hänt så var det jobbigt ändå. Att vara så långt hemifrån och inte kunna göra något. Fast och andra sidan så hade jag varken kunnat förhindra eller gjort något åt det hela.

Vi var inte i väg på något speciellt under veckan. Prioriterade vila och att umgås.Vädret var perfekt, en dag som det var mulet. Och såklart har jag sett och pratat med en massa katter...

I dag har jag tvättat och pratat med mina katter. Ringt försäkringsbolaget för att förvissa mig om att jag har rätt skydd nu när vi ska i väg till USA om drygt en månad. Det hade jag. Fort kan saker hända och då vill man kunna få hjälp.
Men nu tror jag ju inget annat än att allt ska gå bra.
Sen har det gått i skatt. Jag sålde ju min lägenhet förra året och gjorde en vinst på den, så då ska jag betala in skatt på den vinsten. Lika bra att göra det direkt nu när det är nytt år. Då behöver man inte tänka mer på det sen.

Ska åka till stan om någon timme och lämna lite taxfree som jag köpt med till folk. Jag köper så lite, så då kan man lika gärna köpa med till andra. Sen ska jag ut och hälsa på morsan och efter det får det bli en ridlektion eller två. Får se vad jag orkar i dag. Ska bli gött och låta kroppen jobba lite...Den har ju mest varit still sista veckan.

Avresedag

I dag ska vi äntligen åka på semester!Vädret ser ut att bli bra och jag är pepp. I sista minuten var jag inne på Lindex och köpte en bikini. Urvalet var inte direkt stort, men jag hittade en som duger fint.Packningen är klar, tror jag.. Säkert något man glömt,så brukar det vara.
Nyår var det lugnt .Skulle spela Bingolotto. Tjenare, hur långt tid tog det till jag tröttnade på det? Jo, typ 40 minuter. Nyårsdagen gick i punkdokumentärer och brieätande.Sen blev jag övertrött och jävlades med Mattias. Väldigt roligt, så roligt så tårarna sprutade. Fast han knöt ju ihop mej till slut, han är ju lite starkare och har ju mer att säga till om. Fast roligt var det.

I går var det julafton igen. Jag träffade Martin,Marri, Simon,David och Lexie på Amigo. Jag vart så glad när jag såg Lexie så jag dök på henne. Så får man inte göra, ho blev rädd stackarn. Men sen skrattade hon och var glad igen. Uhh vilken gooo unge💗 Hon hade med sig en julklapp som jag fick. En jättefin "Sniddemugg". Så i morse vart det premiärkaffe i den. Katten på muggen är så otroligt lik Snidde.
Sen åkte de hem och jag åkte till Jennifer och åt kakor och kex och ost. Mums! Jag fick även lite love från Tut-Rut.Hon knuffade mig i hövve så jag fick hålla emot...Vilken go! Även där fick jag julklapp. Ljuslyktor, hennes sista dollar från New York och ett roligt kattkort. Jag har att tur jag.

På stallet har jag också varit. Första lektionen fick jag rida Jameson. Det gick rätt bra. Han börjar bli väldigt rolig att rida nu när man förstår hur han fungerar. Sen plötsligt hände det! Sista lektionen fick jag Ronja💖 Och hon gick väldigt lätt och var framåt. Så framåt så jag fick bromsa mig igenom halva lektionen. Det är så gött när hon får vara så pigg. De andra var också pigga. Lomeda höll på att springa över/förbi oss och Hope blev den galopphäst han är och rände runt med Birgitta på ryggen.
Och den stackarn hade inte mer än en stark arm att bromsa med, då hon för bara några veckor tog av gipset på den andra. Men hon styrde ju såklart upp det där. Nu är det dags att ge sig av och rida för Maria. Sista lektionen den här veckan.
Vore gött om det kunde bli lite ljusare nu..




Har varit på 10-års kalas hos Hanna. Jag fick sitta bred henne.Det var ett bra
kalas. Man fick både smörgåstårta och McDonaldsmat.



Lexie💜


Lexie igen, så glad mest hela tiden



Hur lik är inte katten på muggen, den som bor här??