Ledig dag!

Jag har nu varit på det nya jobbet i fyra dagar. En del saker börjar faktiskt falla på plats och jag fattar vad jag håller på med. Sen om det inte finns personal att tillgå så tar liksom min möjlighet att fortsätta att jobba, slut.

Har varit utan mediciner i snart två veckor på grund av en infektion i kroppen och det börjar jag märka av ordentligt nu. Därför ringde jag chefen och fick ta en kompdag i dag. Har pratat med Utbult så han har ändrat lite i mina mediciner så jag ska stå på en pyttedos kortison igen. Han skickade även en remiss till röntgen för att kolla om jag fått skador i foten. Jag tror inte det, men han sa att om jag säger att den gör ont så finns det nog belägg för det. Han sa att han blir så glad när han ser mig i sjukhuskorridorerna för han vet hur sjuk jag var när jag först kom upp på medicinmottagningen. Maken till envis patient hade han nog inte varit med om. Han blev glad när jag talade om vad jag utbildade mig till och sa att vi med all säkerhet snart ses på akuten då. Han tyckte det var klokt att jag arbetade administrativt i syfte med att spara på kroppen och därmed förlänga min arbetstid. Jag var tydlig med att han aldrig får sluta vara min läkare och att jag hoppas att han lever tills han är 180. Då började han skratta. Jag blev lovad att jag skulle få vara hans patient ett tag till. PHU!

Fick svar på denna tentan i patientsäkerhet och kommunikation. Blev ett VG där. Tack, tänker jag. Uppgiften som skulle in under praktiken slarvade jag med,  för jag var ju i full färd med att ha praktik och la inte ner någon tid på den. Den måste därför kompletteras. Är jag smart gör jag det i dag. Då kan jag avsluta LIA-kursen och har bara två kvar sedan.

Var och red i går. Skulle ha ridit kl 20 men slutade jobbet senare än planerat. Därför åkte vi och handlade och så hakade jag på gruppen som rider kl 18 i stället. För hade jag åkt hem så hade jag inte orkat åkt tillbaka. Eftersom jag är ledig så kanske jag ska åka en sväng i dag med. Det är bra träning och man åker oftast därifrån glad. Undrar om man ska fråga om en liten dejt på badhuset efteråt...
Gött och sitta och pratat i den vara poolen. Ja! Så får det bli!

Mitt i veckan

Halvvägs genom veckan. Känns skönt. Det är väldigt mycket att hålla reda på gällande det nya jobbet. Man går som en tokig också. Runt en mil om dagen så jag lär va "fit for Beach 2020" fast det var jag redan innan😚
Jag gör en del "rookiefel" men va fan detta är helt nytt för mej så lite svinn får de räkna med. Det är vidrigt att gå upp på morgonen fast man får frukosten serverad och har två som flinar och tycker det är jättekul och fråga om jag är pigg när jag kommer, som en jag vet inte vad.
Det är fint att vara ledig på kvällarna iallafall.

Jag red Nemo i fredags trots en envis feber i kroppen. Han kunde jag tydligen rida i form och ha samlad. Det tyckte inte han om så när vi skulle fatta galopp snubblande han och skickade i väg bakbenen och pep i väg med bettet tungt vilande i mina händer. Jag trodde jag skulle ramla av, men det gick bra.
Fick sakta av till trav och sedan ge ny galoppfattning. Då gjorde han likadant, som en jäddra rodeohäst! Och bakom kom stackars Carolina på Ginger som även han hakade på denna roliga lek.Bushästar.

Helgen har gått i vila, korvgrillning i skogen, film och åter film. Har försökt vila så mycket det går för att förhindra en infektion. Roliga nyheter fick vi också! Christoffer och Lina har förlovat sig! Underbart! Den kärleken, den kärleken. Jag frågade om de tänkt som oss, kanske ta ytterligare ett steg. Det hoppas jag att de gör för vackrare par får man leta efter. Fina människor.

Vaknade halv 5 i dag. Antagligen för att det snöar. Dret. Eftersom jag hade feber under helgen så kunde jag inte ta mina mediciner. Kroppen gör sig lite för mycket påmind känner jag. Får ladda med smärtstillande och ge mej i väg till jobbet och placera ut personal.

Bedömd

I går var det bara att pallra sig upp kl 6. Usch! Inte riktigt min grej, men jag fick sällskap så det gick bättre då. I helgen har vi skött Focus för BigB har varit ute och sett sej om en sväng. I söndags var det så fint väder så vi sa att vi skulle åka en sväng och träna, simma och sen gå en promenad innan solen försvann.
Vi packade efter frukost och precis innan kollade vi öppettiderna och på söndagar är badhuset stängt. Jaha.. Men vi åkte in till Focus och sen gick vi en lång promenad inne i stan. Det var så härligt att gå i solen. LittleB ringde så vi pratade med honom bägge två. Sen handla för hela veckan och hem.

Söndagen avslutades med Netflix, ostbågar och soffliggande. Härligt att vila lite och umgås.
I går var det dags att prova rekryteringsjobbet. Ja jävlar! Först runt på avdelningarna och hälsa på personal och chefer. Kolla personalpärmarna hur helgen sett ut och om det har fattats folk eller om extra personal varit inne och arbetat. Sedan ner på kontoret för att försöka få en inblick i hur Safeta lagt upp det. Två avdelningar, två personalgrupper som så klart är olika bemannat. Ett block för "fattasturer" för varje avdelning, ett block där det står vilka som tillfrågats om arbetstillfället, ett block med bekräftade arbetspass från vikarier på varje avdelning, telefonlistor till all personal, pensionärer samt timvikarier.

Allas scheman ska man ha ordning på, för man ska veta hur de jobbar och om de kan ta extrapass. Man ska veta vilka som jobbar heltid och deltid. Vilka som är sjuka och vilka som är på väg tillbaka till jobbet. Timmarna ska fördelas så jämt som möjligt mellan vikarierna och man ska även ha koll på vilka som vill jobba på 79:an och 76:an. Vem jobbar bara natt, en del nätter och vem som jobbar a+c+natt. Vem kostar kval övertid, vem fyllnad. Det ska ringas och skickas sms. När turerna är bekräftade så ska man ut tillbaka tillavdelningarna och skriva in allt i pärmen, sedan skriva in i två olika system i datorn. Både Vikariebanken och Heroma. När vi var ut andra gången så hade vi en sköterska som var sjuk som skulle jobba kvällen och två nätter som skulle lösas.
Det går i ett och är ett jävla pusslande hit och dit för det finns ingen uppsjö av vikarier dessvärre. Det verkar väldigt stressigt men ändå lockar det. Det är mycket ansvar. Får man inte in folk så blir det tvungna att stänga ner vårdplatser. Cheferna har båda sagt att de vet att de kastat in mig i en jäddra fart och kommer därför stötta mig i början så gott de kan och jag ska inte känna så stor press. Nehej... Det är väl klart man gör. Fast jag har aldrig gjort det här så jag måste få ordning på ett system som funkar för mej i isåfall.

Jag fick bryta innan 12 för mat och samtal med min lärare i Skövde. Praktiken på Akuten skulle bedömas och jag var lite nervös för det om jag ska vara ärlig. Det kan inte ha varit lätt att få en uppfattning om mej och min kunskap på 6 arbetspass. Jag påtalade att praktiken är för kort och fick ett glädjande besked. Nästa kull speciallistuskor får 4 veckor på heltid. Det blev jag glad över att höra. Vi pratade en halvtimme och jag fick höra att jag kräver för mycket av mig själv, är duktig men tar mig aldrig tid att stanna i nuet och njuta av den kompetens jag besitter för jag är redan på väg för att jaga ny. Den har man hört förut, men det är ju kul! Och akutsjukvård är fantastiskt! Jag tänker bredare än en vanlig undersköterska, det är stor skillnad på mig och andra elever som varit där just för att jag har annan kompetens. Jag ifrågasätter på ett vettigt sätt och diskuterar klokt tyckte handledaren. Jag kommunicerar bra och det är det viktigaste när det går så fort som det gör där nere. Säkerheten för patienten är a och o. Jag tyckte jag var "svag" som upplevde det jobbigt när jag såg den där stora sårskadan men min lärare sa att jag var frisk. Man ska reagera, annars är man sjuk.
Jag blev godkänd och det kändes så himla bra! Nu är praktiken snart ett avslutat kapitel och jag hoppas att tentan och uppgiften jag skickade in blir godkänt. Jag orkar inte jobba för utförligt och nyanserat och få VG. Det är för mycket annat nu. Jag vill gärna ha tid över till de jag lever med också.

Nu frukost och sen i väg på det nästa sista passet. Sorgligt! Jag hade gärna gjort några timmar till.

Prova nytt jobb.

Vi köpte badhuskort och gick dit alla fyra. Jag passade på att simma, trevligt men långtråkigt om man har mycket i huvudet. Man hinner tänka för mycket. Jag gjorde några hundra meter och sen gick jag och satte mej med de andra i bubbelpoolen. Där träffade jag Martina och hennes son och bonusbarn. Det var kul! Jag har inte träffat henne på länge och även fast det är länge sedan hon och LittleB var tillsammans så ligger hon mej väldigt vart om hjärtat.
Jag fick en liten uppdatering gällande hennes liv och hon om mitt. Mycket skratt och en del diskussioner blev det.
Åkte hem och utfodrade dessa hungriga badare och sen i säng.

Åkte på praktiken och jag tror vi hade 5 eller 6 olika sårskador. En del var inga problem att se när de gjorde rent och sydde i hop. En del var lite värre att arbeta med. Men jag hade Martin med som är en bra sköterska och vet hur "grön" jag är när det gäller kirurgpatienter. Det är inte kul när det fattas delar på folk. Jag fick gå ut en sväng och göra tåhävningar, dricka vatten och andas en sväng faktiskt. Fast det vore jävligt konstig om man såg saker och inte blev berörd. Overkligt blir det. Man är van att se kroppen intakt. Vi passade även på att gipsa min arm för undersköterskorna ville träna. Det var lugnt då, men bara gipset satt så ropade Martin. "Vart är Ellis?!" "Hon ska hit, vi får in en sårskada"
Suck...Bara att få gipset uppklippt och in på rum 5, igen.

Min chef ringde och erbjöd mig ett annat jobb på sjukhuset. Våran fantastiska rekryterare Safeta ska börja jobba på avd 78 och hade fått en annan som skulle ta över hennes tjänst. Den här människan kom på att detta nog inte var för henne. Därför ringde Catrin och erbjöd mig. Hon och chefen på 76:an hade tänkt på mej när Safeta skulle sluta, men tyckte nog det var synd att ta mig av golvet.
Nu kom frågan och jag sa ja. Man kan alltid prova saker och se vad man tycker. Vill jag inte fortsätta så får de leta vidare. Jag hade önskemål att få dela jobbet med en annan undersköterska så man kan arbeta administrativt 50% och sen kunna gå ut på golvet. Jag har lagt ner mycket tid, liv och pengar på att utbilda mig så jag vill ju ut. Men jag är också medveten om min sjukdom och detta kanske gör att jag sparar lite på kroppen och kan gå upp i arbetstid utan att brinna upp.
Först ska jag arbeta med detta på heltid, dagtid februari ut. Sen om jag har tur kommer det en till människa och sköter detta tillsammans med mig och då bär det ut på 79:an igen.

Jag får TVÅ dagars intro på det nya jobbet för det är lite akut att tillsätta någon på tjänsten. Catrin vet att jag inte är rädd, så hon tror jag kommer fixa det. Jag har ju två chefer i ryggen också, som inte kan kräva att man ska fatta allt direkt när man inte blir ordentligt inskolad. Jag kommer nu vara tvungen att rava mej upp på morgonen...Men fördelen är väl att jag får vara hemma med de andra på eftermiddagen och kvällen.
Jag har inget att förlora på att pröva, så jag kör.

I dag ska jag vara på akuten mellan 11-19. Kommer vara med en usk och en sköterska som triagerar patienter som kommer in. Är det akuta eller kan de vänta lite? Ska bli intressant. Lär få ta en del vitala parametrar i dag/kväll skulle jag tro.
Efter det ska jag och kärleken hem till BigB och mingla med Focus. Äta pizza och se en film. Datenight!

I morgon blir det en kvällstur på akuten sen äntligen en ledig dag!!!! Eller ledig, jag ska väl köra skolarbetet och har ett styrelsemöte på stallet. Jaja, det lugnar sig väl. Om jag inte åker ut från skolan med rava före så är iaf den slut i maj. En sak mindre.

Akutmottagningen Arvika Sjukhus

Praktiken är i gång. Kanske skulle ha tänkt på ett annat sätt än att börja med tre dagar i sträck. Men är man hungrig och tydligen helt orädd så..
Fredagen var det ganska många som sökte vård både på akuten och jourcentralen. Allt är så nytt. Nya lokaler, nya rutiner, ny personal och nytt sätt att arbeta. Jag hann se mycket under fredagen. Lite nervöst var det ju såklart för man vet inte riktigt vad ambulanserna kommer in med. Man får information om vem som kommer, vad som hänt, anamnes och färg. Fast man vet. inte vad man får se, känna lukten av och hur man själv reagerar.
Väldigt mycket provtagningar och NEWS. Jag trivs och tycker det är väldigt roligt och intressant. Att inte veta vad som väntar är det bästa, men samtidigt är man rädd att någon man känner ska dyka upp och placeras i traumarummen.

Min handledare är jätteduktig och informerar i lugn och ro om vart saker finns, skillnaden på en traumabrits och en vanlig, retts, rutiner och annat. Jag är jättetrött nu efter tre dagar så det var gött att få vara hemma. Jag fick äntligen tentan gjord och blev ganska irriterad på att man ska lägga tre-fyra timmar på sånt vi redan läst och gått igenom förut. För mej blir det slöseri med tid. Jag har inte så mycket tid.. Man bor med folk, man har intressen, övriga skoluppgifter, praktik och ska dessutom jobba.

Jag fick vara med om en skum sak i förrgår. Ambulansen kom med en patient som vi tog hand om och när de skulle åka så kom en av tjejerna fram och sa att hon kände igen mej så väl. Hon kunde inte placera mej riktigt men någonstans hade vi setts förut och hon kunde inte släppa detta. Jag påtalade att jag jobbar på 79:an och att vi setts där kanske?
Då tittade hon på min namnskylt och utbrast: "Ellis!! Det är ju du!" "Jag jobbade på IVA i Karlstad när du kom och tog hand om barnet som förlorade sin mamma i en trafikolycka! Den dagen glömmer jag aldrig. Dina ögon, hur du kämpade och hur du tog hand om barnet:"
Jag blev väldigt överrumplad måste jag säga, men glad för jag kommer i håg henne med och glömmer heller aldrig den dagen. De var så underbara på IVA. Och när hon såg tatueringen på My från  Mumin så blev hon alldeles tårögd. Det var jobbigt med skönt att träffa henne. Jag fick tacka ordentligt för det de gjorde och det var skönt.

Man har väldigt kort tid på sej att visa vad man läst och lärt. Tog upp detta med min andra handledare och vi kom fram till att jag ska ta emot en patient som kommer akut, följa denna och diskutera med min handledare vad jag tror patienten lider/har drabbats av. Jag kommer få tala om vilka prover och undersökningar jag tror patienten kommer bli remitterad och vad som helt enkelt kommer hända. Jag sätter 10.000:- att jag kommer få en kirurgpatient. Vi ska inte ta kirurgpatienter, men en del slinker in genom dörren ändå.

I dag ska jag försöka skriva på uppgiften som ska in under praktiken. Sen fixa mellanmål och åka in och möta de andra för en tur till badhuset. Antar att det blir gemensam middag efter. Man brukar bli väldigt hungrig när man badat.

Jag hann rida i går! De ska hoppa i min grupp i dag och jag har varken lust eller ork att hänga på det, så jag red i går i stället. Det var en slitsam lektion. Inte en gång skrittade vi. Bara trav, rida lätt, arbetstrav och galopp. Mycket byt om volt och forma hästen. Nemo skulle inte formas alls sa han. Inte heller gå på en fin volt utan mer som en oval. Men till slut blev jag arg på honom och mig själv för att jag lät honom och inte i stället fokuserade på rätt hjälper och att vara konsekvent. Han var tung i fronten, känns i armarna i dag. Jag ska absolut rida den grabben igen.

Nu får det bli nyhetsmorgon, kaffe och försöka få in denna katten som varit ute hela natten. Han borde sova lite. Men det är inte säkert han vill.

En sväng till CSK

Vaknade halv sex i morse och tänker därför få lite gjort i dag när jag är ledig. Först Karlstad, sen in med en sak till stan och vidare till sjukgymnastiken. Var ute och gick i förrgår med, trevligt. Pratade med Pia hela promenaden tills jag kom dit jag skulle och blev hämtad. Kan inte varit roligt för henne att lyssna på mitt flåsande i dessa backar vi har här. Men att gå och reda ut det som rör sig i huvudet är faktiskt bra.
I går blev det inte så mycket träning eftersom jag skulle jobba och hinner röra mig där. Först 79 trappsteg upp till avdelningen och sedan runt 2-3 km på golvet när man jobbar.
I dag ser det ut att bli tråkigt väder så då får det bli sjukgymnastiken och det träningsprogram som ligger där. Sen har jag ridlektion i kväll så i dag lär jag vara nöjd när jag lägger mig.

Undrar vad jag ska sätta för mål för min ridning den här terminen. Förra hade jag fokus på sits och händer. Just nu känns det inte som man kommer få ordning på något för än man piskat kondisen först. Undrar vilken häst man får i dag. Jag borde ta Baron för han är bra för konditionsträningen.

Något som är skönt är att nu är det vanliga dagar igen. Tillbaka till rutiner och vardag. Man blir ju helt vilsen på alla röda dagar som kommer mitt i veckan.

Nej, nu kanske man ska pallra sig i väg. Bombus har släppt ny skiva, den får det bli till CSK.

Nytt år

Sista tiden innan det nya året startade var lite hektiska. Julafton jobbade jag men kom hem till ett rent hem som även hade lite fart på julmiddagen. Mamma, Kent och Roger kom och åt men höll sen på att somna i soffan så de åkte rätt tidigt.
Det var ingen nackdel för då kunde man byta om och krypa ned i soffan och se film. Vi såg "Lejonkungen" men jag tyckte det blev lite konstigt att se "riktiga" djur prata. Jättefin film men nej. Juldagen gick i långfrukost och jobb, annandagen detsamma. Vi hade det bra på sjukhuset med lagom många patienter som man kunde umgås med. Många är dessvärre väldigt ensamma och denna perioden sliter på många.

På fredagen hade vi julfest med Sebastians familj. Mat och julklappar högt och lågt. Glada barn och kärringar. Hannah berättade att hon och Klara skulle på spa och det ska jag nog ta med sambon på. Herregud va gött! Fabian ville hem i tid så de åkte först. När de andra åkt blev det film för en del och andra grejade med julklapparna. Alexandra räknade att hon fått 11 julklappar och var så glad.
Det blev en trevlig tredje julafton må jag säga. På lördagen var vi på jättetrevlig julfest med god mat och goda vänner. Det blev inte så sent för vi skulle på kalas hos Ida och Hanna dagen efter som bägge fyller strax innan jul. Det blev ett trevligt kalas med ca 25 inbjudna. Tårta, kakor och annat gott satt fint. Ida fick en ny högtalare som vi minsann fick höra en del av. Hannas presenter var sånt man behöver när man rider.

Nyårsafton åkte vi till Sävsjövägen och firade, efter att vi röjt bort julen på förmiddagen. Trevlig kväll med trevliga människor och det var mycket värt att få fira in 12-slaget med han som betyder mest igen. Ridningen drog i gång i fredags igen. Jag red Baron och trodde att jag skulle ramla av för så sliten var jag. All kondis försvann tydligen under julhelgen. Men hon körde hårt med oss Christina. Vi skulle rida lätt nästan hela lektionen på olika volter, gasa, bromsa, få hästen lätt böjd och trampa under sig. Baron slipper helst det, för det tycker han blir lite jobbigt. Men jag fick till det till slut och vacklade ut från stallet efteråt. Är inte ridning träning så vet jag fan inte.
I går tittade solen fram så jag åkte med Sebastian en bit i bilen, hoppade av och gick hem. Det första jag tänkte var att det var jävligt kallt och blåsigt och att jag nog skulle gena mig genom Furtan.
Men det gjorde jag inte. Man kommer ingenstans genom att alltid ta den enkla vägen.

När kilometrarna var gjorda var jag väldigt nöjd! Bara att hoppa i duschen och ta bilen upp till Mangskog och hämta tre glada barn. Vi köpte mat och pratade runt jul, nyår och allt som kommer under vården. En av dem slutar mellanstadiet och ska byta skola, den andra har konfirmation och den tredje tar studenten. Kommer bli lite kalas att gå på. Här har vi väl någon form av avslutning också. Och födelsedag. Maj och Juni är det mycket att stå i.

I dag är det kallare ute, men jag ska ut och gå. Jobbigt men man tjänar på att få det gjort. Mot bättre kondis och lite mer vakna muskler. På tisdagsmorgon ska jag in och träna på sjukgymnastiken. Denna RA-träningen är hård både gällande kondis och styrka så jag lär få slita. Sen hem och äta och köra skola, sen ridlektion. Tisdag kommer bli en suckens dag.Haha!!

Chefen kallade in mig på kontoret när jag jobbade sist. Jag hade frågor om flexen för jag tycker det försvinner tid där ibland. Hon mailade HR och de hade dragit tid för rast som jag inte haft så det var galet. Jag frågade om fortsatt jobb för vikariatet går ut i februari och jag vill inte ha några tre månader åt gången utan minst sex för annars får man börja ordna annat inför sommaren. Fick sms någon timme senare att vikariatet var förlängt med 6 månader och att jag ska boka medarbetarsamtal för att diskutera bla lön.