Lilla Sohlstrålen som bestämt skulle upp 04.41.
Den här dagen kommer inte bli rolig tänkte jag.Det blev den inte...
Hon behöver sina rutiner och nu vaknade hon alldeles för tidigt.Allt blir faktiskt konstigt,och hennes humör....Ojojoj...
Jag är rätt sliten jag också.
Hoppas hon orkar sova lite längre i morrn bitti:)
Det snarkar så gött från spjälsängen.
Mattias fick i hop lite grejer men jag skippade kärrletandet så vi åkte hem i stället.Gjorde ett stopp i Talken för Mikael hade nåt som behövde fixas.
Sohlstrålen fick då ut och åka teleskoplastare,titta på kossor,gunga och när man tyckte att hon verkade ha som allra roligast så snubblade hon och skrapade upp sitt knä.Stackars liten...
Men det är ju faktisk sånt ungar gör.
Nu sover dom bägge två,Snidde och Izze leker som galningar i dom tomma kartongerna och jag tittar på tv.
Nog känns det konstigt att vara här.Mitt hem som inte längre är mitt.
Känns som det sitter en kniv i mitt hjärta,och varje gång jag åker härifrån så känns det som det skärs sönder.
Allt känns precis som vanligt just nu,men det är ändå så långt bort från "vanligt" som det är möjligt.Svårt och förklara.
Som att få nåt i sin hand som man länge längtat efter och saknat,men precis när du ska greppa det så rycks det från dej lika fort.
Hoppas det känns lite bättre i morgon.
Ellis satte sej brevid så gick det bra:)
Och sen när hon fick köra lite själv...
Så ville hon gärna fortsätta med det:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar