Holybap: Mycket har hänt

Nu var den här helgen slut,och den har varit minst sagt händelserik.

Började fredagen med träning i bassängen på sjukhuset.Sen hem och packade,växlade pengar och mötte upp Daniel och David på tågstationen.Man tyckte det var jobbigt att tåget var en kvart försenat.Hahaha,tur att en inte visste vad som väntade för då hade man gått hem.

Vi kom till Charlottenberg och där blev vi fast i över tre timmar.Fanns tydligen ingen ström i Norge och det tog tid för Sj att få fram bussar.

När dom väl kom så vart folk galna och alla skulle på samtidigt,och det gick ju såklart inte...Det värsta var att dom som vart kvar va handikappade och familjer med barn!Dom om några skulle väl fått åkt först.

Vilka egon det finns..

Till slut kom vi fram till Oslo och Jenny mötte upp så vi hittade till vandrarhemmet,men tyvärr var all min ork slut och smärtan tog överhanden.

Jag försökte verkligen in i det längsta och försöka ha roligt,träffa folk och så,men sent på fredagkväll fanns det bara en tanke i skallen och det var HEM❤️

Jag fick tag på storebror som fixade biljett hem och då var det ingen idé och sova.Och det var fler än jag som var vakna under natten kan jag lova.Den sista på vårt rum somnade runt halv5.

Var så skönt att kliva av tåget hemma och se Mattias stå och vänta så tårarna började rinna.Han funderade ju såklart om det hänt nåt,men jag är så sliten och trött så jag orkar väl inte mer nu.

Och jag är inte förvånad.Denna jävla döden,orosmoment,kronisk smärta,massa frågetecken för övrigt i livet och det tempot jag levt i tar väl ut sin rätt nu antar jag...

Prioritet ett får väl bli vila nu ett tag,sluta mata "crazy train" med bränsle och bara ladda med positiv energi.

Stackarna i Oslo hade inte fått med sej att jag skulle åka tidigare,så dom hade blivit oroliga när dom vaknade och jag inte var där.Dom funderade på om det berodde på dom.Stackars!

Men det gjorde det inte,bara väldigt dålig tajming helt enkelt.

Puss på er David,Daniel,Martin och Marri!

På tåget från Arvika:)