Förvirrad,glad och stolt!

Jag går en utbildning för att bli undersköterska.Jag gick den på 90-talet,hoppade av efter två år för då var man ett "utbildat vårdbiträde".Man kunde börja jobba.Så är det inte nu Man måste vara usk för att få ett fast jobb.Vilket är väldigt bra.

Men ibland så hamnar man i situationer som blir lite förvirrande,man står inför beslut som är stora,allvarliga och kan få konsekvenser.Då måste man ha fler saker än en utbildning.Sunt förnuft,ett hjärta,empati och mod är också bra att ha.

Och i kväll tror jag ta mä faAn att jag fick användning av allt.Att sedan kunna höra av sig till den sjuksköterska som var i tjänst och få snabb och effektiv hjälp var också otroligt skönt.För en del så kanske detta inte är en så "stor sak".Men för mej blev det så.

Jag är trygg i mitt arbete!Jag har slitit hårt för detta, men jag har också fått ett otroligt stöd och lärt mej mycket av ett gäng underbara människor.Utan er hade jag inte varit den jag är nu.Ni har varit otroliga!Tack Solbergagruppen❤️Tack som fan!Och tack till mina två chefer Marja Sundell och Marita på BC.