Förvånad

Jag ör förvånad över hur fort den här veckan har gått. Har väl antagligen haft lite att rota med och då går tiden fort.
På måndagen var jag och hämtade Biggan så vi kunde handla. Jag fick med mycket hem, och det är skönt. Men att ge henne nåt, som tack det är omöjligt. Hoppas man kan ge tillbaka på något sätt om hon skulle behöva.
Ordnade med lite ekonomi efter att jag och Mattias delade på oss. En del tänker man inte på.För man använder det så mycket i vardagen.
Ringde även Björklunds rör.

På tisdagen fick jag skjutsa Linda till Karlstad. Hon skulle på ögon, så hon kunde inte köra hem. Blev en heldag i Karlstad. Och under tiden vi var där så ringde äntligen Roger från Björklunds och skulle komma och kolla vad som kunde vara tokigt i pannrummet. Och som tur var, så var ju inte huset tomt så han tog sig in. Inget vattentryck i pumpen, så han fixade det.Vips så var alla elementen varma. Fast jag har ju aldrig reflekterat över att det varit kallt.
Men nu är det en helt annan värme i huset. Så då kan jag släppa det.

Jag ville så gärna hälsa på en vän som har det jobbigt nu. Han säger att när han mår som sämst så ränner jag in och vänder upp och ner på världen och då blir han lycklig.Och jag gillar honom, och kan jag hjälpa så gärna! Men dagarna har ju gått och man har tänkt mycket på honom.

Fast ibland så löser sig sådana saker.Han var på CSK samtidigt som oss. Han skrev ett sms att han var lite depp och att han var på CSK.Jag ringde honom så vi sågs och tog en fika.Härligt!

Mia ringde från sjukgymnastiken och skulle slussa in mig hos Johan Sagvik som kommer ta över mig nu ett tag. Vi ska börja träna upp lite muskulatur och dra i tån och den senan som de skar av på operation. Han har ringt och gett mig bra info om vad jag får och inte får göra. "LUGN DÄJJ!" Var något han sa flera gånger.
Och att jag har en förmåga och ge smärtan det längsta fingret på näven. Men nu får jag inte pressa mig.Gött när de vet hur man fungerar. Hade aldrig orkat så mycket som jag gör om det inte vore för att dom tagit hand om mig så bra och hjälp mig att bygga muskler på rätt ställe och kondis.

Onsdag var jag inbjuden på en föreläsning om konfusion med Hanne Guru på sjukhuset. Fick med mig lite nytt som jag inte visste. Folk som genomgår trauma, psykiskt som tex sorg eller en livskris eller fysisk trauma kan få en svikt på hjärnan. Och det är väl den som man ska behandla först? Den var bra.Har användning för den både i det privata och på jobbet.Roligt att träffa dom jag jobbar med också.

I går var det dags att skriva in sig på BC. Man bör ha alla dörrar öppna för att chanserna för att man ska kunna försörja sig ska vara så stora som möjligt.
Fast nog skrattade vi jag och Lillemor. Hon frågade vad jag gjorde nu. Jag svarade att jag läser, har ett uppdrag av socialtjänsten, timvik i Eda kommun, timvik på sjukhuset, nu timvik på BC och att jag sitter som ledamot i styrelsen på Arvika Ridklubb.Jaha, sa hon.Du har inget liv du då? Det tycker jag nog att jag har sa jag. Och berättade vad som hänt sedan i somras... Då skrattade hon igen.Härlig människa det där. Så då var man tillbaka på BC.


Efter det åkte jag direkt till stallet, hälsade på mina fyrbenta vänner och satte mig sedan i möte inför Luciashowen den 16/12.
Ser ut att få i hop ett bra program som varierar. Vi i styrelsen ska uppträda i någon form.BLARGH! Men det får man bjuda på!

Inte så konstigt att den här veckan gått fort kanske?
Och nu får jag nog ta tag i skolarbetet innan jag åker ut med ---- före!