Hämtade posten i förrgår och brände mig nästan på ett brev. Det var i från Landstinget och jag förstod vad det gällde. Nu är det dags att operera foten. Har väntat i två år på en tid.
Då blir det ju att man till slut inte tänker på det. Men 9 oktober är det dags. Instinktivt så skrek hela kroppen nej! Jag har kommit i gång så gött med jobb och ridning. Ska dra i gång med sjukgymnastiken och när detta är gjort så är det stopp.
Då ska det sittas och liggas still med foten i högläge. Eftersom jag har RA så får jag väl säkert inte belasta ett skvatt på flera veckor. Kryckor och mina handleder kommer bli katastrof. Ett gåbord kan jag inte använda i det här huset... Och inga mediciner för RA:n får jag ta. Tjo!
Vi får tro att 6 veckor går fort.Att det inte blir några komplikationer och att jag kan kasta kryckorna och gå tillbaka till jobbet i slutet på november.
Jag har iaf hunnit varit i väg till Ikea. Inte ett ställe jag ser fram emot att åka till. Men eftersom min vän nu bor här lite av och till, behövde hon lite grejer. Fast det gick ganska bra att lalla runt därinne. Och när jag får in lite mer pengar så ska jag nog dit en sväng till. Fick inte med allt.
Roger tog sig en sväng till Stockholm under helgen. Då fick jag åka till Fokus och sova över. Var och spelade spel med Niklas, Vicky och Walter. Trevligt, men det bästa var nog att krypa ner i sängen och få sova med katten. Som jag saknar min💓 På morgonen satt Fokus och stirrade på mig så jag vaknade. Roger sa att han är van att någon går upp runt 6, och det gjorde såklart inte jag. Rolig katt.
Tror jag är i hamn med den första uppgiften i skolan. Ska skicka den på fredag, så får vi se vad jag får för bedömning på den. Det är svårt att dra gränsen vart min yrkesroll och sköterskans går. Fast det jag lärt mig, kan ju inte på något sätt belasta mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar