Hemma igen!

Det blev två intensiva dagar i Skövde. Packat med information om nästa kurs, föredrag och seminarium.
Vi var övertrötta när vi kom till hotellrummet. Väglaget var precis så orockigt som jag föreställde mig. Halka och mörker med ett inslag av vilda djur, suck. Men det gick bra dit. På kvällen var vi, och ett gäng till ute och åt mat och diskuterade lite runt vad vi tyckte om utbildningen och trycket på uppgifterna.

Hemvägen var lika slitsam. Mellan Skövde och Kristinehamn gick det nog aldrig fortare än 70. Och det var inte många andra som körde fortare heller. Johanna som åkte med berättade om sitt bröllop. De gifter sig i augusti och skulle ha en stor fest. Verkligen roligt. Det kommer bli ett vackert bröllop.

Hemma fick stackars Amanada försöka tina upp sin bil som var totalt igenfrusen. Jag stod och kliade mig i huvudet för någon vänlig själ har varit här och plogat uppfarten. Och det var underbart, för jag hade aldrig orkat få bort all den snön som låg när vi kom hem. Duschade, pratade i mobilen och gick och la mig. Hade precis somnat när det kom ett sms.

"Hej! Jag är på akuten. Jag är okej, kom inte längre än 1 km så fick jag sladd"
Amanda hade fått sladd ute på 61:an och åkt in i vajerräcket vad jag förstod. Fy! Bilen så ut som ett vrak, men jag har pratat med henne i dag och hon är okej. Stackars människa. Hon sa att hon inte kört fort heller. Men väglaget är så lurt nu. Jag är glad att det fick ta tid när vi åkte hem i går. Hellre det än att lägga på en rem och vara tvungen att vänta på en bärgare i tio minusgrader.

I dag är det fredag. Måste komma på något gott att äta i kväll. Och åka och handla såklart. Det är så otroligt vackert ute, men svinkallt!