Tredje året

Då var årsdagen snart över.Den tredje.Har varit en lång dag,man har tittat på klockan hela tiden.Man vet exakt vad man gjorde hela den dagen,från tidig morgon när hon skrev att hon bränt fast Eddies ris i kastrullen och att hon skulle gå till sin mamma och hämta nytt,att vi snart skulle ses och att jag skulle plocka fram både kakor,glass och påskmust för hon hade lite hon kände att hon ville prata om och då var det lättare om man åt nåt onödigt under tiden,tills nu strax innan halv elva när jag pussade My godnatt och lovade henne min eviga kärlek och att jag alltid skulle finnas där för henne och hålla hennes mor så levade som det bara gick.Vilken fruktansvärd dag.

Jag var upp till graven i går och tände ljus med andra i hennes familj.Jag har jobbat i dag,det har faktiskt gått bra.Jag har tänkt på henne precis hela dagen.Känns så märkligt att jag inte hört hennes röst på tre år,jag har inte kramat om henne på tre år och inte kommer jag få göra det heller.

Jag tittade på My i går och det gör så ont i mej att någon gjorde så att hon förlorade sin mamma genom något så simpelt som att köra för fort och gena i en kurva…Fy fan för att leva med det resten av sitt liv.

Kanske hade det varit lättare och acceptera om man visste att det var en olycka?Eller sjukdom?Inte vet jag.

   Vädret,kylan och lukten.Tänk att det

    kan trigga igång minnen så stark

    Lite mat i magarna på de som var 

    hungriga.Skönt att få träffa Stefan,

    Marie och Birgitta.Gött även att

    Mattias följde med.