Jobbade 6 dagar förra veckan,kommer inte hända igen.Ändå hade jag tur och fick mest kvällsjobb så man får sova lite på morgonen.Det som gjorde det hela mer slitsamt är väl att man samtidigt ska plugga inför provet i svenska som nu äntligen ska göras i morgon, en fot som jävlas, och ett väldigt varierande väder.
Mycket saker på gång nu som man vill sätta punkt för!Banklån, prov i etik och svenska och en massa annat praktiska åtagande.Sen blir det nog lite lugnare ett tag.
I morgon ska jag iaf till Nadja och klippa mig, det ska bli gött. Bli lite omhändertagen ett tag.Sen i väg och träna i bassängen på badhuset:) Måste komma igång nu med denna kroppen.
Väntar så på min tid till ct:n av handleden också.Kanske ser dom vad jag känner och kan fixa till det.Hade vart underbart, har ju gått med detta sen i augusti.
Sen börjar det närma sig den 26:e. Ute luktar det igenkännande, och naturen ser likadan ut...
Jag vet inte varför, men man slussas tillbaka i tiden och det känns nästan som att man går och väntar på att det ska hända igen. Att man ska genomlida samma enorma smärta igen. Det har snart gått tre år, men det känns som hon nyss lämnade mig.Min kamp för att bli hel är även den väldigt slitsam, men det måste göras.
Jag tänker på henne varje dag, saknaden är enorm.Men det går heller inte en dag utan att jag önskar att sorgen kunde släppa sitt krampande bälte runt mitt hjärta.Den dagen kommer, gäller bara att hålla ut tills dess.
mamma,lördagen gick i sömnens
tecken
Lite tapeter kom upp
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar